Kattalogen med oss som vill ha egna hem

Nämen hallå kul att se dig, Leon lystrar jag på. Som du ser så är jag en riktigt snygg kisse. Mycket lik min mamma säger man så hon måste ju också vara en skönhet och då är vi två snyggingar. Ett tag sedan jag såg henne men hon har det också bra säger man. Hon var tvungen hålla ordning på alla små söta småttingar som hon födde i år och det har hon gjort galant.  Jag kommer från Fråsökolonin där vi var en massa kissar utan något riktigt hem men människor som pysslade om oss och gav oss mat. Tidvis var det nog ganska tufft med mat men för det mesta helt ok. Vi var många som kunde fixa till mat om det knep sig. Det kom sedan ett par snälla människor som såg till att vi fick mat varje dag, jisses vad god den var. Efter ett tag så hamnade jag i en låda som inte gick att öppna inifrån, gissa om jag blev arg. Det var inte så farligt för nån timme senare så fick jag träffa mina kompisar igen på en annan plats. Där är det varmt och torrt jämnt och så kommer det folk med mat på serveringsb...

Hej Don det är jag det! Don, visst låter det! Visst är jag vacker från alla håll (pst, säg inget till Dante). Ärligt talat så är vi nog lika fina båda två trots hans fina vita trosa. Men nu var det mig vi skulle prata om.  Att jag är en kille är det väl ingen som missat men varför dom gav mig namnet Don vet jag inte, jag är ju bara en ovanligt fin gatukorsning med 17 vita strån på bröstet. Don  är ju något att stå upp för och kanske har jag gjort det när vi grabbar har skyddat våra tjejer , vilket vi alla har gjort.  Jag är fortfarande lite som Marika, lite reserverad med tvåbeningar men det tar sig. Är lite känslig av mig när man ska klappa mig men det kan gå bra ibland. Det är ju som så här att det går knappt att se skillnad på Dante och mig så det blir väl fel varannan gång men det är ok ändå. Har ju det väldigt bra som det är men det hade nog varit ,som Marika säger, gött att få känna gräs under tassarna. Vet inte hur jag reagerar med små barn men tycker inte om mycke...

Hej Marika sägs det att jag heter. Jag är den flottaste damen från Fråsökolonin. Att jag ser bra ut är bara en av mina sidor. Jag för mig som det anstår men något litet tjuvnyp här och där kan det väl bli. Har väl goda ögon till alla pojkarna här men lite speciell är nog Don. Ja heter man. Don har man väl lite att stå upp för men det får han berätta mer om. Jag själv är en lugn och kanske lite reserverad än så länge. Husse klappar mig när jag äter och det är jätteskönt men då ser jag bara mat framför mig, när den är slut tycker jag det blir lite läskigt. Det går väl bättre och bättre för var dag som går så vem vet, vips så klickar det.  Har väl ett gott öga för Don men jag trivs gott med dom alla. Vet inte hur jag reagerar med små barn då jag nog aldrig har träffat sådana så kanske det är bättre med lite äldre. Är ju van vid att vara ute så det skulle jag ju vilja kunna men jag har det så bra nu att jag inte riktigt vet om det är nödvändigt. Vill däremot ha en kompis annars blir de...

Hej Dante här! Jag har de vackraste och största öronen av alla på Fråsökolonin. Hon som fångade in mig kallar mig för "batman" på skoj. Jourhemshusse säger också att jag är en av de vackraste katterna han någonsin sett på det hela taget. De säger jag har utstrålning....vad nu det är.... Då mitt utseende skilde sig rätt mycket från övriga i min klan så trodde Katthjälpen att det kanske var en tamkatt som förirrat sig dit. De trodde även att jag var en hona då jag är så finlemmad. Men ack va fel de hade, inget stämde. De fattade inte ens hur fel de hade då jag tryckte i mig fem portioner mat varenda kväll. Kika på min (halv)bror Don som kommer komma med här på webben senare så ser ni likheten.  Nåväl, när jag då var infångad så gillade jag det väl så där. Jag for runt spottade och fräste åt allt och alla men inte brydde dom sig om det, nej nej. Efter ett tag kom jag till ett annat rum och döm om min förvåning för där var ju 'min' familj! Snacka om lycka, vi gosade och m...

Jag är gammelmorfar och gammelfarfar Malte! De säger att tomten är far till alla barnen men i detta fall är det snarare jag. Jag har kämpat hårt för att skydda min familj vid Fråsön från andra elaka katter och rovdjur. Det har slitit hårt på min kropp men inte på min själ. Jag är inte alls så gammal som det ser ut och jag älskar att umgås och gosa med människor. Jag kan inte få nog. Jag lär de av oss som är lite skyggare att människor är snälla. Det var väldigt nära att jag inte kunde berätta min story här och nu. Jag hade ett ganska stort revir med läckra damer som jag hälsade på lite då och då. med det så blev det väl lite bråk med ungtuppar och så. Det tyckte inte de som hade katterna var ok, visst det blev väl en reva här och där men det är ju så det fungerar, man slåss om herraväldet. Nåväl en dag så fanns ett hus med mat i där jag brukade gå och det var väl gott, men se dom lurade mig med hundfångartricket. Pang så var ingången låst och där satt jag medans tvåbeningar stod och pr...

Hej jag heter Kim! Jag är en liten blyg och försiktig katt som väldigt gärna vill bo tillsammans med en av mina kompisar Dante> . Jag har bott hela mitt liv tillsammans med massor av kattsläktingar av alla storlekar. De har gett mig den trygghet jag behöver och fortfarande behöver. Under sommaren hängde jag mycket tillsammans med den kvinnan som fångade in oss alla, så det är inte så att jag är osocial, jag behöver lite tid bara. Jag tydde mig till henne. Vi träffades varje kväll. En gång då jag var på väg för att äta den goda maten hon serverade så hörde jag ett förfärligt oväsen från himlen. Jag blev så rädd att jag galopperade på altanen så det lät som åska nästan och snabbt in i skyddet den inglasade altanen gav. Hjärtat slog som en stångjärnshammare på mig. Kvinnan log åt mig och sa vänligt "Välkommen hit, det var bara gässen som flög in över land för nattvila". Jag hängde sen med henne hela kvällen och åt flera gånger. Jag verkar vara bedrägligt lugn tills jag känner...